Historia om de nordiska folken

Om isredskap

I samma mån som de människor hvilka lefva varma der tempererade luftstreck synas befriade från frost, köld, snö, hagel, is och vinterstormar, i samma mån hafva de svårt att göra sig reda för alla de olika konstgrepp, hjälpmedel och redskap, medelst hvilka de i kallaste Norden bosatta människorna skydda sig mot sådana slags vedervärdigheter och finna sig till rätta med dem. Ty naturens makt och majestät äro otroliga i alla hennes yttringar. Om någon betraktar endast hennes delar och ej det hela, huru mycket torde då ej förklaras för omöjligt, till dess det verkligen inträffat? Ty orn naturen själf utrustat de vilda djuren med många och underbara leder och lemmar för att göra dem fullkomliga, kvad skulle hon då ej förunna människan till tröst för hennes svaghet, människan som hon låtit födas naken och som alltifrån födelsen är underkastad oändligt många vedervärdigheter, för att hon skulle blifva i stånd att med snille och konstfärdighet öfvcrvinna allt det, hon ej skulle förmå att bemästra endast med hjälp af sina kroppskrafter och sina redskap, och för att hon alltid skulle äga till hands hjälpmedel emot de många och öfvermäktiga hinder som uppresa sig? Därför anbringas ofvanstående föremål, dock endast under den kalla årstiden, ej blott af nödtvång, utan äfven för nyttas och nöjes skull, på människor och dragare, för att åtskilliga förrättningar- på isen må kunna bekvämt utföras. Alldenstund det nämligen vore omöjligt att hastigt förflytta sig öfver ett blankt isfält eller däröfver forsla tunga bördor till bestämmelseorten, särskildt när det gäller längre afstånd, därest man ej till sin tjänst hade vissa konstgjorda hjälpmedel, använder man här ofvan afbildade redskap, som tjäna till förstärkande af den egna kraften, såsom träskor, undertill försedda med järnbroddar, af stor nytta både för vägfarande, fiskare och krigare; vidare instrument med tre spetsar, d. v. s. triangelformiga skodon med järnspikar, försedda med tre hörn för att göra gången säkrare; slutligen cirkelformiga skor, på alla håll besatta med krökta taggar, skarpa som tänder. Alla dessa skodon äro försedda med de starkaste band, medelst hvilka de fästas vid fötterna, på det att genom den stadga de förläna alla färder och öfverfarter må kunna försiggå med större säkerhet och alla slags bördor, hvilka eljest på sandiga vägar eller på snö ej skulle kunna förtskaffas med hästkraft, befordras af en eller två personer. Här framställas ytterligare bilor och yxor, de yppersta och lämpligaste redskap för att genomtränga isen, ty med sådana redskap kunna frusna vatten hållas öppna på en sträcka af flera stadier, vare sig att en expedition till sjöss bör företagas mot sjöröfvare, eller statens väl synes kräfva, att sändebud skickas öfver hafven. 1 liknande fall kunna äfven fartyg med dragare och vagnar i hast fraktas från städer och fästen öfver isen till öppna hafvet, så att man med hjälp af förliga vindar och segel hastigt kan sjövägen tillryggalägga en färd, som man på flera dagar ej skulle kunna fullborda endast med användande af hästar. Här ses vidare afbildade på taftan järnhackor; med dessa krossas med lätthet tjock och hårdfrusen is, som ej ger vika för andra järnredskap, i det yxor, med tillsats af stål, under stark köld springa sönder som glas, blott man med dem hugger i is eller friska träd, då däremot nyssnämnda hackor eller järnspett förbli oskadade. An vidare ser man här gripstänger, i spetsen försedda med böjda, uddhvassa hakar, med hvilka isstycken, som krossats af de förutnämnda instrumenten, lättare inhalas eller bortstötas, allt efter behof; ja de komma äfven till användning på öppna hafvet vid tiden för vintersolståndet, när man icke blott måste vara betänkt pä att undanhålla påträngande ismassor, som hota att krossa fartygen, utan äfven att skydda sig mot undervattensklippor eller slutligen ge sig i kamp med grymma fiender. Slutligen visas här filtskor eller sockor, med hvilka man under drabbningar på den hala isen kan känna sig säkrare på foten och röra sig ledigare, antingen det gäller att göra kraftigt motstånd eller försiktigt draga sig ur spelet, såsom längre fram skall visas, då tal blir om drabbningar på isen.