Om Finnmarken och dess inbyggare

Finnmarken är ett landskap i norra delen af Norge, men hade fordom på grund af sin vidsträckthet hedern att räknas som konungarike. Ehuru det af ödet förlagts till ett rått och kallt luftstreck, frambringar det dock kraftiga och modiga män, hvilka i krigstider manligen värja sig mot sina fiender, såsom framdeles skall visas i kapitlet om Finnmarkens strider. Luften i denna landsända, liksom i de kringliggande, är städse kall och klar, men likväl ofarlig tör den mänskliga organismen; den ger under sommartiden ej mycket regn och är så sund, att fiskar, om de också ej insaltats, utan endast lufttorkats, dock stä sig i hela tio år utan att blifva förskämda, såsom längre fram i boken om fiskarna, kapitlet om det farliga fiskeriet, skall fisk vidare berättas. Alltifrån 25. dagen i mars månad ända till 8. dagen i september är här ständig dag utan afbrytande mörker, och man ser solen oafbrutet från den 4. maj intill den 1. augusti, utan att någon natt inträder. Härigenom åstadkommes ock, att man utan synnerlig våda kan företaga sjöresor, hvilket eljest skulle vara synnerligen farligt under natt och skymning på grund af de många lurande klipporna. Finnmarkens zenit befinner sig emellan norra polcirkeln och världspolen, och dessa trakters horisont skär zodiaken i två punkter på lika afstånd från Kräftans början, och vid firmamentets kringnillning inträffar det, att denna afskurna del af zodiaken städse förblifver ofvan horisonten, hvaraf framgår, att så länge solen befinner sig i denna afskurna del, har man ständig dag utan natt, och om blott denna del har samma storlek som ett af tecknen i zodiaken [— 3O°], så uppstår en oafbruten dag af en hel månad utan någon natt; sträcker den sig åter öfver två tecken [— 60°], så får man en dag om två månader. Omvändt förhåller det sig så, att den del af zodiaken som afskäres af de nämnda båda punkterna, hvilka befinna sig på samma afstånd från Stenbockens början, alltid lämnas under horisonten, hvaraf följer, att när solen befinner sig i denna afskurna del, får man en enda natt utan dag, kort eller lång alltefter storleken af den afskurna delen. Hvad beträffar de öfriga tecknen som här hafva sin upp- och nedergång, så utföra de dessa i omvänd ordning, så nämligen att Oxen går upp före Väduren, denne före Fiskarna och dessa före Vattumannen. Icke dess mindre gå de dem motsatta tecknen upp i riktig ordning, men gå ned i omvänd, t. ex. Skonpionen före Vågen, denna före Jungfrun; de dessa motstående tecknen åter gå ned i riktig ordning, de nämligen som gingo upp i omvänd, såsom Oxen o. s. v. Detta har jag velat anföra efter författaren till Sphæren, för att det må falla sig lättare för läsaren att filosofera öfver dessa landsändar. Men Plinius säger (bok 2, kap. 19); ›Denna olikhet [i tecknens upp- och nedgångstider] har sin grund i zodiakens sneda riktning, ehuru en lika stor del af himlen i hvarje ögonblick är öfver som under jorden. Men de tecken i zodiaken som vid uppgåendet stiga rätt upp behålla ljuset längre, de åter som gå upp i sned riktning genomgå sin sträcka på kortare tid.›

Från Finnmarken ned till Göta rikes sydligare del är ett afstånd af mer än 350 götiska mil, och dock kan man där nere vid midsommartiden å skilda orter, såsom Linköping och Skara, midt i natten utan ljus läsa och skrifva den finaste skrift eller räkna penningar. T. o. m. i dessa trakter, som äro belägna på 60° nordlig bredd, visa sig inga stjärnor alltifrån början af maj intill början af augusti, endast månen är synlig och skönjes, när han är i sitt fylle, snarast som en brinnande buske, sväfvande helt nära jordytan och ingifvande människorna undran och skräck. Slutligen vill jag här anföra kvad författaren till De natura rerum [Aristoteles] yttrar. Han säger nämligen: ›Alla hvilka solen ligger närmare hafva längre och varmare dag; de åter för hvilka hon är aflägsnare hafva kortare och kallare dag: längre är dagen för den som färdas väster ut än för den som reser mot öster.›

  • Kraftigt folk.
  • Kall, men ofarlig luft.
  • Lufttorkad fisk.
  • Ständig dag.
  • Finnmarkens zenit.
  • Oafbruten natt.
  • Tecken i zodiaken.
  • Orsaken till uppgångstidernas olikhet.
  • Orternas afstånd.
  • Inga stjärnor om sommaren.
  • Aristoteles.

results matching ""

    No results matching ""