Om bagarstugor och brödbakning

Hos de gamle antogs allmänt, att Ceres uppfunnit sädesodlingen, och Pan förmäles hafva bakat utsädets frukt till bröd, dädan ock brödet (panis) fått sitt namn. Sålunda vardt den förra prisad, därför att hon uppfunnit sådden, och den senare firad, såsom den där passande lämpat den till människors behof. Vi hafva nu här att tillse, hvilka sädesslag hos nordborna komma till användning för lifvets nödtorft, och hvilka det erforderliga arbetet med beredningen åligger. Nordens befolkning fördelar sig öfver många landskap och är lika afgjordt söndrad i fråga om seder som åtskild till boplatser. Så visa sig ock jordens alster skifta alltefter landskapens och luftstreckens beskaffenhet. Ju längre alltså man kommer norrut, desto mindre gifvande blir hvetet, och befinnes det öfverallt afkasta mer i söder. Likväl hafva svearna eller svenskarna fått på sin lott en ofantlig rikedom af hvete, men ännu större af vinterhvete. Götarna åter, såväl östgötar som västgötar, bruka korn och hafre, och dem har en nådig försyn frikostigt begåfvat med ett aldrig sinande öfverflöd af denna gröda, tillräckligt både till mat och dryck. Dock brukas hos både svear och götar alla de nämnda sädesslagen. Men vinterhvetets beredning sker omsorgsfullare hos svearna, ty deras kvinnor förstå så väl konsten att skräda och sikta denna sorts hvete, att det både i hvithet, smak och sundhet öfverträffar all annan säd.

  • Ceres sädesodlingens uppfinnerska. Bröd (panis) af Pan.
  • Skilda trakter.
  • Hvar hvete växer ymnigt, och hvar det tryter.
  • Öfverflöd på korn till mat och dryck.
  • Vinterhvetet blir bländhvitt.

results matching ""

    No results matching ""